1

Märta krokodil

 
Fick upp ett minne från Facebook om min allra första Dogue de Bordeaux,
Min Märta. Min Märta-plätta. Min Märta krokodill. Krokodillan her self.
Urmodern till min kärlek till rasen.
 
Märta med sina flippflopp öron, sitt teletubbieshuvud och tänderna som såg ut som om hundguden kastat in dem i munnen på henne.
Märta som var den smartaste av mina hundar.
Hon kunde öppna dörrar och fönster. Hon kunde öppna kylskåp och skafferi och sopskåpet med.
Märta som rymde iväg och jagade rätt på ungar att skrämma eller rådjur att förfölja eller ge en helt vanlig tant en utskällning.
Min smarta galenpanna.
Hon kunde räkna och se hur något eller någon fattades. Hon kunde fler ord som unghund än en gammal lär sej på ett helt liv. Hon tog godisspel och drämde med full kraft så allt föll ur och hon slet av koppel på löpande band.
Hon gav mej stukade fötter, hjärnskakningar, sönderlivna knän. Hon åt upp mina mobiltelefoner och jag älskade henne utan botten.
 
Märta som vaktade med en sådan frenesi att jag kunde känna rädsla för inbrott eller överfall... för förövarens skull. Hon skulle aldrig ha backat om någon hotat nån hon älskat.
Märta som var den allra bästa på att lyssna.
Märta som hade ett outtömligt tålamod med dem hon älskade.
Märta som i sin blick kunde visa all den kärlek hon rymde.
Hon älskade många men allra mest mej. Mammas kärlek.
Min själsfrände.
 
Hon var helt unik.
Hon har lärt mej i princip allt jag kan om hund och hon har lärt mej massor om att vara människa med.
Redan som liten valp skrämde hon slaget på fullvuxna hunder. Vi blev utslängda från valpkursen.
När hon var kring året började hon göra utfall mot människor och många, även kunniga inom rasen, sa att jag skulle ta bort henne.
Jag slet mitt hår. Jag skämdes när jag gick genom området.
Men jag lärde mej avläsa varje spänd muskel, varje skiftning i hennes blick och att alltid vara beredd. Vi jobbade på och hon blev fantastiskt bra, men helt kunde jag aldrig lita på henne.
Slappna av bland främlingar gjorde jag aldrig.
Hennes enorma kärlek, hennes stora personlighet och våra själars gemenskap gjorde det värt det... miljoner gånger om.
 
Vi pratar fortfarande om Märta nästan varje dag. Jag kommer alltid att älska den flickan.
Tills vi ses igen...
 
Puss/ Asta