0

Asta recenserar "Amerikansk jord" av Jeanine Cummins.

bokomslag Amerikansk jord
 
 
Ja nu blir det en bokrecention igen. Ni är rätt skonade ändå i denna nya bloggen.
Detta är min 18:e roman 2021.
"Amerikansk jord" av Jeanine Cummins.
 
Lydia och hennes son Luca står i fokus.
De lämnar sitt hem, Lydias lilla bokhandel och Lucas invanda trygghet i Acapulco när hela deras familj utplånats av knarkkartellen Los Jardineros.
Ledaren för den styrande kartellen var Lydias vän och intellektuella förtrogna vän och Lydias man är en politisk journalist.
Lydia och sonen har gömt sej på toa under attentatet och när de kommer ut är förödelsen total.
Alla är döda. Lydias mamma, hennes make, alla släktingar.
Korruptionen är total i Mexico, 95% av alla mord förblir ouppklarade och Lydia vet att hon inte kan lita på någon, allra minst polisen.
Hon tar sin traumatiserade gosse och flyr. Flyr mot El Northe... Amerika.
 
Men flykten är ingen lättvindig historia.
Överallt finns vägspärrar som betjänas av karteller och en efterlysning på Lydia och Luca... döda eller levande... är spridd över hela landet. Vem kan man lita på?
Lydia måste lita på människor. Hon är vaksam och ständigt på sin vakt men hon måste ändå tro på sin nästa för att kunna ta sej vidare.
Färden genom Mexico kantas av ofattbara faror, svek och vänskap.
De färdas större delen fram på La Bestia... ombord på taken på godstågen där många, många mister sina liv.
 
"Amerikansk jord" är en aktuell och trovärdig historia och tankarna återvänder ständigt till förra president Triump, hans mur och tal om importerad kriminalitet.
En historia om att plötsligt bli en flykting och fly allt som är en kärt för att rädda det enda som är viktigt.
Ens barn.
Det är en andlös spännande roman men den handlar lika mycket om vad en mor är kapabel till för att försvara sitt barn, om kärlek och vänskap.
Det är en roman om en värld mycket långt ifrån vår egen men där man ändå känner igen sej i allmänmänskliga känslor.
Sorg, skräck, förtvivlan, hopp och kärlek.
 
"Amerikansk jord" är den hittills bästa, starkaste av de romaner jag läst i år och jag tycker verkligen att ingen ska missa den.
 
Puss/ Asta