astapastasson.blogg.se

 

 

Jag har lyssnat färdigt på Kristin Sandbergs trilogi om hemmafrun Maj.
Den första boken, "Att föda ett barn", finns recenserad här men jag tänker inte recensera de två andra.
Dels för att ni inte gillar recensioner och dels för att det blir svårt när jag lyssnade på alla tre i ett sträck och inte riktigt har koll på slut och början.
Men otroligt läsvärd hur som helst. En läsupplevelse jag kommer att bära med mej för evigt.
Om jag sammanfattar trilogin får den en 5:a.

 

En kvinnas liv, från fyrtio- sextio tal. Från precis fyllda tjugo och gravid av ligg som inte skulle blivit mer till ett långt äktenskap och medelålderskrämpor.
En enkel flicka med arbetarklassbakgrund som gifter in sej i en företagarefamilj med pengar.
Klassresa och mindervärdskomplex.
Livet med en missbrukare. Skammen och skräcken.
En tid, inte allt för långt bort.
I ett land där mycket har förändrats men där ändå en hel del är sej likt.

 

Huvudpersonen Maj är inte rakt igenom sympatisk, långt därifrån. Däremot kan jag väldigt lätt sympatisera med henne. Hon påminner väldigt mycket om min mormor.
Maj som hela tiden sätter andra före sej själv men som inte heller låter någon missa att det är så.
En samlande matriark
Eller en kvävande martyr.
Blir till, i relation till hur hon ser ut, för sej och presterar.
Konkurrerar med andra kvinnor outtalat kring detta hela tiden.
"Var inte kakan lite torr?"
"Har hon inte väldigt grova vader?"
"Är det verkligen rent i kallskafferiet?"
Maj, ständigt omgiven av andra...make och barn, släktingar och vänner men ändå hela tiden en öde ö.
Ensam.

 

Ja ensamhet är ett tema genom alla tre böckerna, genom hela serien.
Idag har kvinnor kanske fler valmöjligheter och större svängrum men likväl kan jag känna igen den där ensamheten hos både mej själv och många andra kvinnor i min närhet.
Bojor kan uppstå av många skäl och alla är inte synliga för andra.

 

Puss/ Asta