astapastasson.blogg.se

 

Få saker väcker sådan olust hos mej som att gå till tandläkaren.
Jag skulle nästan vilja kalla det för en fobi... med många bottnar.
Därför går jag inte heller i onödan. Jag vet om att jag har flera hål i tänderna och att jag hade det redan 2016 när jag var där sist men idag var jag tvungen.
En plomb ramlade ur tanden för nån månad sedan, fastnade i en Djungelvrål.
För nån vecka sedan började det mola och göra ont i tanden. Inte urakut men så där lite grann och hela tiden.
Så jag ringde i går och fick en akuttid idag.

 

Och faktiskt. Det var inte farligt.
Det som gjorde mest ont var att tandläkaren, en grånad äldre man, inte var säker på om det räckte att laga den utan att den kanske måste rotfyllas, Men vi prövade med en tillfällig lagning och stillar sej tandvärken får det lagas mer permanent om cirka en månad (alltså inte om 4 år.)
Bedövningen är ju faktiskt värst när den släpper och det sticker/ kliar så där läskigt och själva borrandet kändes ingenting. Allt var över på 40 minuter. 1000 spänn fattigare.

 

Men min rädsla för tandläkarbesök är jag ju inte ensam om.
Väldigt många känner allt från obehag till ren skräck. Få verkar gå dit med en axelryckning.
Jag tror komponenterna till detta är många. Ont eller ej, det är vansinnigt obehagligt.
Det luktar suspekt. Det låter bissart. Man ligger ner och har saker i munnen så man kan varken röra sej eller prata. Det isar och jo... ibland gör det ont. Å så dessa fingrar och sugar och vassa röntgentjofräser man ska ha i munnen.
Det ÄR inte lattjo precis.
Men sedan är det tandläkares attityd till patienterna med.
Det slapp jag denna gång men jag misstänker att det var för att det var en akuttid och tid till förolämpningar inte fanns, han tittade ju inte ens på övriga tänder.
Många, många gånger har jag blivit totalt idiotförklarad med påståenden som...
"Det är viktigt att sköta sina tänder förstår du."
"Det är inte bra att äta sött i tid och otid."
"Mmm, jag ser att du inte använder tandtråd."
"Man måste borsta tänderna varje dag."
Jag har till och med blivit instruerad... flera gånger... i hur man borstar tändern!
Ingenstans i övriga vården har jag mött den attityden mot patienter och jag har ibland (skräckblandat) funderat i hur min motsvarighet till förolämpande kommentarer skulle kunna tänkas låta gentemot mina patienter.
Det finns inte på kartan att man skulle tala så till födande kvinnor.
Men så idag började jag fundera på att det är lite det här bemötandet som överviktiga människor kan möta hos sjukvården. Att det talas vikt och BMI oavsett om patienten söker för värkande knän, värkande själ eller en halsfluss.
Fruktansvärt.

 

Men sammanfattningsvis så gick det bra idag och jag ska leta rätt på en privattandläkare som kan ta sej ann mej om en månad... eller 2.
Hur är ditt förhållande till att gå till tandläkaren?

 

Puss/ Asta

 

Ps. Tack för kommentarerna <3