1

Så var det bestämt

Kan vara en bild av hund
 
Alla frågetecken är nu uträtade till !
Om drygt fyra veckor åker jag och maken upp till Värmland du sköna för att hämta hem min andra pralin. Fröken Majken? Dagny? Polly? Osborne? Britta-Stina? Bodil? Rakel?
Vi får se, se vart vi landar och vad hon ska heta men nu är det i alla fall bestämt att flickan från Molkom ska bli falkenbergare och Bente-Noras lillasyster.
 
Nio år sedan jag hade valp sist.
Det är ett tag mellan valparna och även om jag varit hundägare i över 30 år så hinner man glömma mellan gångerna.
Mest minns jag den ljuvliga doften, den hårlösa magen och de farligt vassa tänderna som gör så förbenat ont.
Jag är bortskämd med lunga promenader där jag kan lyssna på ljudböcker, inga vaknätter, kissepölar eller sönderbitna saker.
Nu kommer det snart en bebis och vänder upp å ner på allt det där... och jag längtar!
 
Det är något alldeles särskilt innan valpen kommit.
Alla planer och förhoppningar finns där.
Allt man ska göra annorlunda, allt man ska lära den.
Mina Dogue de Bordeauxer (och i synnerhet de två senaste) är inte kända för strikt disciplin och lydnad om man säger så. Om man uttrycker sej milt.
De tigger, de kommer när de har lust på inkallningar, de gör lite som de känner för.
Jag tror inte att flickan från Molkom kommer att ha extremt höga förväntningar på sej när det vankas lydnad men jag tänker att några saker ska jag lära henne.
Slappna av (var helst du är) på din filt.
Åka buss, tåg, färja.
Passera hundar och folk utan att bry sej.
Vara SNÄLL med Bente-Nora.
 
Sista punkten är viktigast.
Jag hoppas så förtvivlat att jag gör det som är rätt för min Bente.
Att hon inte ska känna sej åsidosatt eller bortglömd.
Att hon ska fortsätta veta att hon är min prinsessa.
Jag är helt övertygad om att hon kommer att bli världens bästa storasyster.
Hon är så lugn och klok och jag kommer få massor av hjälp från henne.
Men jag hoppas och önskar att hon dessutom ska tycka det är kul!
Att hon ska känna att hon har en liten att passa på, en liten som leker och beter sej precis som henne, att hon får sällskap och den beundran hon förtjänar.
 
Fyra veckor. Räknar ni ner med mej?
 
Puss/ Asta